Så har vi kommit oss nästan halvvägs in i juni. Planen var att ha grunden klar tills förstärkningen, i form av svärfar, anländer på fredag. Det ska väl inte sägas vara omöjligt men vi har lång väg kvar att gå! Den norra väggen är påbörjad. Jav har börjat sätta form och gjuta första lagret betong.

I helgen har vi haft besök av svärmor som har hjälpt till att roa barnaskaran så att jag har kunnat hjälpa till lite uppe på berget. Mitt jobb har varit att isolera mellan de två parallella grundmurarna av lecablock. Jag har mätt och sågat cellplast för glatta livet! Det är ett relativt enkelt jobb som går fort och lätt. Kvar på berget ligger ett lager frigolitsmulor som vid första anblicken nästan kan få en att tro att det har blivit vinter igen. Eller åtminstone att århundradets hagelstorm dragit förbi. Med det väder som varit hittills i sommar så vore det inte alls otroligt. Så fort det slutar vara skitväder så ska jag städa upp efter mig och återställa ordningen.

Den norra väggen har börjat ta form!

Innan vi gjuter betong så dubbar vi berget med armeringsjärn som ska hjälpa till att hålla huset på plats. Det ser verkligen lite skräckinjagande ut med alla dessa uppskjutande metallpinnar.

Vi har länge pratat om att försöka lägga upp någon tidsplan för bygget. Jag hade gärna sett en plan på vad som ska hända dag för dag. Jav är nog mer av den naturen att han hellre bygger än planerar så det krockar lite ibland. Men allt man ska ta sig för tar så otroligt lång tid. Häromveckan hjälptes vi åt att bära upp den första pallen tryckimpregnerat virke upp till byggplatsen. Det får göras med handkraft och det var 45 brädor att bära upp. Det tog oss nog 2-3 timmar att krångla upp och stapla om dem på berget. Och det var bara den första pallen.. Virket ska användas till syll och till vår framtida altan. Som jag längtar efter att träarbetet ska komma igång! Jag hoppas att jag då på riktigt ska börja inse att det faktiskt ska upp ett hus.

Första pallen tryckimpregnerat på plats! Seger!

 Trots att värmen inte verkar hitta upp till oss ännu på ett tag så är det hyfsat arbetsväder. Jag hade kunnat vara utan det strilande regnet, men lätt kyla är betydligt lättare att  hantera än olidlig värme när man bygger. Minns förra årets fantastiska inledning på sommaren. Balsam för själen men förödande för byggmoralen. Jag har bett en stilla bön om 20 grader hela sommaren, mulet men inget regn. Så får ni andra en tråksommar så är det mitt fel!

Det är rätt fantastiskt att stå här och titta ut en vindstilla sommarkväll och tänka sig att om två år (förhoppningsvis) sitter vi här på altanen istället och blickar ut över den här vyn! Då utan det gula gamla rucklet i vägen.