Full fart på bygget

Så har vår danska förstärkning anlänt. Svärfar har kommit varje sommar de senaste sju åren och det börjar vara ett av våra säkraste sommartecken. När det närmar sig skolavslutning så brukar barnen fråga när farfar ska komma. I söndags anlände han och Javs lillebror. På måndag kom Jav hem med sin farbror och sin kusin. Huset är fyllt till bristningsgränsen vilket är både fantastiskt kul men det för också med sig en hel del extra markservice.

Igår störtregnade det med korta uppehåll så då blev det mest arbete invändigt på bygget. Jav och hans kusin lyfte den första limträbalken på plats. Hans farbror städade upp runt bygget (trots ösregnet) och svärfar och svåger flyttade ut sten från grunden. Jag var bara på besök på bygget igår men det var härligt att konstatera att mina känslor för bygget just nu är glädje och tillförsikt och inte längre ångest och motvilja.

Idag har det tack och lov varit fint väder. Jag började måla men sedan tog svärfar och farbror över målningen. Nu är två tredjedelar av baksidan målad! Själv kröp jag ner under grunden och dammsög sågspån istället. Jag tycker bäst om att arbeta ensam. Då kan jag stoppa hörlurar i öronen och stänga ute allt annat. Längtar efter nya P3 dokumentärer. Jav och kusin har fortsatt lyfta och fästa limträbalkar under altanen. Svåger har städat upp i det som ska bli sovrummet på nedervåningen. Det blir fint att få lite friare yta att röra sig på.

 Trots många försök så lyckades jag inte få kusin på bild!
Limträbalk på plats dock :)

Jag fascineras fortfarande av höjdskillnaderna på bygget

 Syns inte riktigt hur mycket sågspån som fanns från början

 Men det syns i alla fall tydligt vad fint det blir utan sågspån!

 Svåger i vardagsrummet på övervåningen.

 Min älskade man håller i stegen åt mig när jag (fegisen)
klättrar upp och ner

 Här ska vårt kök ligga. Spånskivor längst in i hörnet
väntar på att läggas ut

 Matplatsen

 Utburen sten längst ner till höger i bild. 

Utsikt från matplatsen i ruskväder

Sommarkänning

Nästan ett år sedan jag bloggade sist. Det har varit motigt och svårt för oss båda att motivera oss och hitta energi till att göra särskilt mycket på bygget det senaste året. Vi brukar alltid få tillbaka lite energi på våren när solen och värmen kommer men i år har våren varit extremt lång och kall. Det är svårt att skaka fram någon livslust då. De senaste dagarna har vädret blivit bättre och bättre och idag var det solsken, 21 grader varm och lagom vind. Idealväder! Tyvärr kräver familjelivet en hel del engagemang så det blev inte så mycket gjort som jag hade velat. 

Det var första gången på nästan ett år som jag satte min fot på bygget. Jag upptäckte till min förvåning att nedervåningens badrum börjar få konturer i form av innerväggar. Väggen där trappan ska gå är brädslagen. Det känns spännande!

Min högsta prioritet är att måla färdigt på utsidan. Till min hjälp hade jag idag min yngsta bonusdotter. Vi målade varsin sida av den östra gaveln. Eller rättare sagt, vi började måla varsin sida. Det är många dagars jobb kvar där! Sedan kommer det att bli vårt (bonusdotterns och mitt) jobb att dammsuga allt sågspån som täcker grunden. Det är ändå roligt med jobb som ger snabba och synliga resultat.

Imorgon ska det regna och båda de hemmavarande barnen ska spela fotbollsmatch så det blir nog inte jättemycket jobb på bygget. Jav behöver dessutom lägga in några timmar på sitt jobb under dagen. Kanske blir det ändå lite dammsuget innan kvällen?

Det ser nästan ut som att bilden är tiltad men det är vägg
till höger i bild. Avväxlingen för trappan rakt fram.

Mycket sågspån har det hunnit bli som ramlat ner på grunden.. 

Vidia planerar dagens målning.

En timme hade vi på oss att måla idag. Kul att se resultat i alla fall!

På Södra Ringvägen litet nytt

Det är snart ett år sedan jag senast bloggade och det är på sätt och vis lite symboliskt. Periodvis tappar vi styrfart både på byggandet och bloggandet och det här har varit ett tungarbetat år. Det har dock hänt en del sedan jag senast bloggade.

Eftersom den proffsiga byggställningen kostade oss en hel del pengar fick vi plocka ner delar av en så fort vi fått fasad och fönster på plats. Det innebar att mitt målande förra sommaren bara blev gjort på ungefär en tredjedel av huset (västra gaveln och det västra tornet). Det blev obruten vit både på fasad och foder och jag kan tänka mig att det i längden kanske skulle ha varit en annan färg på fodren men det få i så fall bli ett senare projekt. Jag tycker i alla fall att det ser vitt, fräscht och fint ut än så länge. Jav har lagt taket klart och fått på hängrännor, dropplåtar och satt upp en del av de innerväggar som ska upp.

Eftersom beviljat bygglov hade en giltighetstid på 5 år så gick det ut i februari. Vi har därför tvingats att söka nytt bygglov för att kunna färdigställa bygget. Jag inbillade mig att det nog skulle vara en rätt okomplicerad process eftersom de redan har utrett och gett oss lov en gång tidigare, men det tog ändå rätt lång tid. Det visade sig också att det finns grannar som har tröttnat på att bygget inte blir färdigt, vilket jag till viss del kan förstå, men det kändes ändå lite tråkigt att det kommer till vår kännedom genom invändningar mot bygglovet. Kommunen hade dock inga invändningar utan beviljade bygglovet till den nätta kostnaden av 40 000 kronor.

För att ändå visa så mycket respekt för grannarna som vi bara kan så har vi ägnat den gångna helgen åt att röja upp på gården. Vi hann med några släpvagnslass med trä, plåt och brännbart innan soptippen stängde. Önskar att det var öppet både lördagar och söndagar! Det är fortfarande mycket kvar på gården men på onsdag kör vi fler lass. Förhoppningsvis ska det bättra på grannsämjan lite grann!

Bygget fotograferat 26 maj 2016. Den vänstra delen av huset målad i obruten vit färg. Skrothögen nedanför något decimerad sedan fotografiet togs.

All work and no play..

Jag jobbar hela den här veckan. Ja, på ett vanligt jobb då alltså. Från 07.00 till 16.30 är jag på jobbet. Sen kommer jag hem, utfodrar familjen och går ut på bygget och målar. Barnen tycker att jag är så där rolig just nu. Jav har jobbat med underspikning och plåt till torntaket idag. Båda delarna visade sig kräva en del pusslande och eftertanke så det återstår fortfarande en del jobb på den fronten. Vid 22.20 var jag färdig med målningen av den sektion jag tänkte färdigställa idag och tänkte lämna över målarpenseln till Jav som bättre når de mer omöjliga ställena. Då öppnade sig plötsligt himlen och regnet vräkte ner. Humor! Jag hoppas att färgen jag så mödosamt slabbat på väggen ikväll sitter kvar imorgon. 

Bilderna visar en spindel som behagat bosätta sig på bygget. Den har sällskap av ungefär en miljon andra spindlar i olika former och storlekar. En annan bild visar grannens hus men det var mest regnet på fönstret av pågående skyfall som jag ville illustrera. Till sist också en bild på bygget som det ser ut just nu. Det ser lite trevligt ut när det lyser där inne. Man kan nästan tro att någon ska bo där. Snart?

Det går framåt

Sedan början på december har vi haft hjälp av proffs på bygget. Det var en fröjd att komma hem från jobbet varenda dag i december för det hade hänt mycket varje dag. Den östra gavelväggen är klar, och två tredjedelar av framsidan är klar. Till och med fönster har monterats! Jag älskar byggställningen som ställts upp som tillåter även en höjdrädd fislisa att våga klättra upp och kolla läget ibland. Nu håller vi tummarna för att resten går lika smärtfritt och att huset snart är tätt. Ja, smärtfritt för allt utom plånboken då..

Bygget under blå himmel och strålande sol. Så vill vi alltid ha det!

Åh vad jag längtar tills detta är utsikten från mitt nya vardagsrum!

Ett riktigt hus har fönster. Så det så!

I väntan på att det sista torntaket ska bli klart så lägger byggarna energin på estetiken. Underspikning klar!

Envishet och samvete

Dags för en uppdatering igen! Med lite tur blir det här en vana. Jag har inte varit upp på bygget sedan förra inlägget men Jav har kämpat på bra. Förhoppningsvis är det lika tillfredsställande för honom som för mig när resultatet är så tydligt!
Jag tycker inte om att ha honom klättrandes på taket utan att någon är med men förstår också att vi inte alltid har något val om bygget ska gå framåt. Min man är nog den mest envisa person jag känner, på gott och ont. Har han bestämt sig för att något ska funka, då funkar det. Det är ganska sällan han behöver erkänna sig besegrad. Nu är snart norrsidan av taket besegrat! Ibland får jag dåligt samvete för att jag har tvivlat.

Om ett par plåtrader och vindskivor till så har vi ett komplett tak på norra sidan!

Att ta nya tag

En vår, en sommar och snart en halv höst har passerat sedan jag senast skrev något här på bloggen. Jag har inbillat mig att det beror på att det inte har hänt så mycket på bygget men sanningen är nog den att jag inte orkar tänka så mycket på bygget. Det är så väldigt mycket drömmar och känslor involverade i det som händer och inte händer där uppe att jag inte riktigt klarar av att slitas mellan hopp och förtvivlan. Vi hade besök av representanter från kommunens bygg- och miljökontor i juni. De gav Jav i uppdrag att försöka acceptera att ta hjälp av snickare med att få utsidan klar. Mig gav de i uppdrag att TRO på projektet. Vi jobbar båda hårt med att uppfylla våra respektive delar av det avtalet. Därför kommer så till slut en uppdatering.

Det har varit en lång och varm sommar där juli nästan var för varm för att det skulle bli något vettigt gjort. Augusti blev istället väldigt blöt och kall. Jav och hans farbror har dock kämpat på. Det största som har hänt är att hela taket tagits ner och satts upp på nytt eftersom rotet var fuktskadat. Det har varit ett tidsödande jobb men nu ligger där ljust och fräscht virke och jag gläds oerhört mycket åt det. Javs farbror har sjåat på på norrsidan och tagit ner och bytt ut gipset som fått påväxt mot osb-skivor och ny isolering. För att stärka upp konstruktionen har de också satt upp några innerväggar vilket gör att det nu går att urskönja det som kommer att bli kök och sovrum på nedervåningen. I talande stund kryper Jav omkring på taket och lägger plåt. Igår försökte jag mig på att hjälpa till att bära upp en plåt-våd (om man kan säga så?). Sådana gånger kan jag inte låta bli att undra om vi är riktigt kloka som bygger på en klippa? Vi gör livet lite svårare för oss än vad det skulle behöva vara. Egentligen. Försöker ta in utsikten däruppifrån och ändå tänka att allt elände kommer att vara mödan värd när huset står klart. Tro, Karin, tro!

Så här såg det ut i juli när Javs fantastiske farbror jobbade hårt på att byta materialet i norrväggen.

Här kommer vår entré att ligga. I tornet framför har min dotter paxat sitt rum.

Vy från entrén och in. Bakom väggen rakt fram kommer vårt kök att ligga. Till vänster i bild, bakom den inplastade isoleringen, blir vardagsrum och matplats.

Förra helgen fick Jav hjälp av snäll-Erik att få upp de första raderna plåt på norrsidan.

Bara vindskivorna får huset att se mer "på riktigt" ut

Aprilväder

Nästan en vecka sedan den senaste uppdateringen! Mest beror det på att det inte händer mycket på bygget just nu. Det har varit lite frustrerande när vädret under den gångna veckan till stora delar har varit helt fantastiskt. Jobbet går dock först och sedan har det inte funnits mycket tid över till att starta upp något byggjobb. Den här helgen tog jag de minsta barnen med mig till mina föräldrar för att ge Jav möjlighet och utrymme att jobba ostört. Han hade dessutom chansen att få hjälp på bygget av en god vän. Men vad hände med vädret under helgen? Snöblandat regn och snorkallt! Nu är de tappra männen ändå uppe på bygget i regnet men det blir inte så effektivt arbete. Jag försöker låta bli att misströsta men tiden går och inget händer. Jag är redo att kalla in professionell förstärkning för att få taket på. Tyvärr är vi inte ens i närheten av att vara överens om den saken. Bara att se tiden an ett tag till då. Var är min sol?

Första besöket på bygget

Igår sken solen så härligt och vi hade 10 grader varmt. Jag följde med Jav ut för att bära råspont upp på bygget en stund innan jag skulle iväg. Jag kände både lite förväntan och lite olust inför att kliva in på bygget, men när jag väl klev in kändes det genast bättre. Jag klättrade ända upp på mellanbjälklaget och tittade ut. Min olust rann av mig och nu känner jag en spirande motivation igen. Nog vore det väl själva rackarn om vi inte fick ihop det här huset nu när vi har kommit så långt? Tyvärr hade jag ett engagemang uppbokat på jobbet så jag blev tvungen att lämna Jav ensam med slitet ett par timmar. Idag är det åter hyfsat finväder så det blir nog fortsättning på uppdrag bära råspont.

Här ska vårt övre vardagsrum ligga, och längst bort i tornet ska ett av barnen ha sovrum. Äntligen helt snöfritt som synes! :)

Första pallen råspont (rote) på plats på mellanbjälklaget

Fantastiskt solsken över Kallholmen!

Och här sitter husfrun och dinglar med benen :)

Fyra månaders ångest

Det är nästan svårt att "öppna" bloggen igen. Det är lite jobbigt att konfronteras med december månads snöfall igen. Snöfallet från helvetet som på 36 timmar dränkte bygget i över 1 meter snö och sen bara fortsatte. Hela december bjöd på ett febrilt och tröstlöst skottande innan vi till slut gav upp och släppte taget. Försökte trösta oss med att snö i alla fall är torrare än regn och hoppades att det skulle vara kallt och torrt länge länge. Det höll fram till nyårsafton när det plötsligt var plusgrader och tö. På nyårsafton! Det normala är ju att det är smällkallt på nyårsafton. På något vis var jag tvungen att lägga alla orostankar bakom mig, vi kunde inte göra något åt läget ändå.
Sedan början på december har jag inte satt min fot på bygget. Jag orkar knappt titta på det även om det är svårt att undvika. Jag vet att motivationsbristen även har plågat Jav under delar av vintern men nu går det åt rätt håll! För en månad sedan hade vi besök av vår kvalitetsansvarige och en byggnadsinspektör från kommunen. De gav oss en månad att få upp taket och täcka in väggarna ordentligt. Gipset på de väggsektioner som är resta har blivit fuktigt under vintern så när taket är lagt måste väggarna ner och materialet bytas ut. Jag orkar inte lägga någon energi på att oroa mig för det. Det är bara att konstatera att vi får göra om och göra rätt. Visst känns det surt att vi har lagt ner så mycket jobb helt i onödan och den ekonomiska smällen svider i plånboken, men vad gör man? Nu är det som det är.
Sedan inspektionen i mitten på mars har Jav i alla fall fått upp takstolarna. Det känns bra! Råsponten som ska utgöra rote har levererats och en tredjedel är uppburet på bygget. Det som är lite frustrerande är vår skriande tidsbrist! Det är jobb, plugg och familj för hela slanten just nu. Lyckligtvis har jag ett jobb som innebär att jag kommer att vara ledig en stor del av sommaren, det innebär förhoppningsvis att det frigörs mera byggtid för Jav. Och så håller jag en liten tumme för att vi får hjälp av vår danska familj även i år. Målet är att så fort som möjligt ha tätt hus. Då ska jag börja sova gott om nätterna igen!

Resta takstolar! Bilden tagen för en vecka sedan, den 11 april 2013.

Vad kan man säga?

Det finns inte ord som kan beskriva hur de senaste två dygnen har varit. Inför helgen hade vi fått förvarning om att det skulle kunna komma 15 cm snö. Det blev så mycket värre än så! Stressen har övergått i sorg för min del. Vi har ägnat hela gårdagen åt att skotta snö från bygget. Bara för att konstatera att det under natten kommit en decimeter till. Låter bilderna tala för sig själva..

Skottning pågår! Försöker i mina bästa stunder inbilla mig att snön ändå är vacker..

Mer än 80 cm snö på ett enda dygn! Varför??

Här ska någon så småningom ha sitt sovrum. Men inte nu.

Det är snö överallt! Jag blir galen!

Jav försöker skotta infarten så att räddningspatrullen (min mor och far) kan ta sig in och hjälpa till.

Arbete pågår

Ville bara göra ett snabbt inlägg för att visa att vi fortfarande är igång även om aktiviteten på bloggen verkar bevisa motsatsen. Det är lite ironiskt att förra årets sommar var så fantastiskt fin och i år så regnar det oavbrutet! Men idag var ett välbehövligt undantag! Solen har strålat hela dagen och fyllt oss med energi igen. Och imorgon kommer förstärkning till bygget. Äntligen lite medgång :).

De bärande innerväggarna är på väg upp. I det östra tornet börjar man nu verkligen kunna förstå hur stort Johannas rum kommer att bli!

Den första av tornförrådets två dörrar är på plats!

Svårmotiverat

Så har det gått lång tid sedan jag tog mig tid att blogga igen. Det känns som att det mesta sitter i sirap just nu. Vi vet ju att vi måste jobba på i ett extremt högt tempo för att hinna få taket på innan vintern men det är ändå så svårt att sätta fart! Det gör ju inte heller jobbet lättare att så tydligt uppleva att husets alla barn får på tok för lite uppmärksamhet. Och dessutom måste vi ju jobba för att få ihop till levebrödet också! Men idag har vi haft något av en familjedag på bygget. Barnen har hjälpt till att bära och lägga ut fler brädor så att vi lättare kan ta oss runt på bygget. Jav och jag har måttat in och skruvat fast de sista två av de stora väggsektionerna. Solen har strålat ner på oss på förmiddagen och ett tag fick Jav jobba i bar överkropp i värmen. Med den sommar vi har haft hade jag aldrig kunnat tänka mig att vi skulle få uppleva så vackra höstdagar. Härligt! På agendan nu närmast står konstruktionen av den sista av de bakre väggsektionerna. Den sista riktigt stora väggdelen. Snart är också två av de små väggsektionerna som ska bilda framsidan på huset klara. För att kunna göra dem helt färdiga behöver vi dock en annan typ av spikläkt än den vi har använt hittills. Panelen på framsidan ska ju vara stående, inte liggande som panelen på gavlar och baksida. Förhoppningsvis hinner Jav hämta rätt sorts spikläkt mellan hämtningar, lämningar, möten, tandläkarbesök och ridskola imorgon..

Jav, Indra och Viggo har picnic på det som kommer att bli vårt köksgolv.

Vägg på plats!

Den vecka som har gått sedan den planerade resningen av väggarna  har varit otroligt seg. Vi tog helt byggledigt under måndagen för att vila upp oss lite i tanken. Tyvärr fortsatte motivationen att lysa med sin frånvaro ytterligare ett par dagar. Dessutom gjorde skitvädret sitt för att vi inte skulle leta så intensivt efter motivationen heller, tyvärr. I början på veckan slängde jag iväg ett mail till lokalpressen för att kolla om de eventuellt var intresserade av att skriva något om vårt bygge i kommande "hus och hem" bilaga. I onsdags var ett reportageteam här ute och fotograferade och pratade lite med Jav. Det kommer troligtvis att resultera i ett lite större reportage när huset är färdigt. Kul!

I fredags kom Javs bror Assar hit för att hjälpa till på bygget. Det gladde mig väldigt för att byggandet tidigare haft en tendens att bli mer disciplinerat när han är här. Tyvärr kunde helgen ha bjudit på bättre väder! Själv har jag tillbringat helgen på jobb för att kunna tjäna lite extrapengar. När jag skulle åka från jobbet idag ringde jag hem och kollade läget. Då höll grabbarna, i samarbete med vår granne Micke, på att resa vägg! Fick givetvis väldigt bråttom hem och hann rycka med mig dotterns kvalitetskamera på vägen. När jag kom hem var väggen redan på plats och även om det grämer mig att jag inte fick se arbetets gång så gläder jag mig oerhört över att den första väggen äntligen är på plats. Tänk att vi förra helgen hade tillgång till 15 man för att resa väggar och så krävdes det "bara" tre fantastiska män. Lycka, lycka, lycka!

Assar, Micke och Jav samråder

Den östra väggen tronar ännu ensam, men snart kommer det fler!

Östra väggen sett från "insidan"

Struntvädret till trots är nog det här en av de vackraste bilder jag har sett. Huset har en vägg!! :)

De senaste tre veckorna!

Ibland blir jag tokig på mig själv för att jag låter det gå så lång tid mellan uppdateringarna! Sedan jag fick semester har svärfar och jag försökt byta lite arbetsuppgifter och jag har fått hjälpa till mera på bygget medan farfar passat barnen. Det har för mig känts som en win-win situation eftersom barnen får lite mer uppmärksamhet och chans att styra aktiviteterna lite mer än när de är med mig och Jav och jag har faktiskt haft riktigt roligt när vi samarbetat på bygget! Därav har det inte hunnits med att uppdatera i den takt jag hade tänkt mig. Grundmuren är i alla fall äntligen klar! Känslan av att sätta den sista stenen på plats mitt i natten mellan 25 och 26 juli var obeskrivlig. Ändå har jag bara murat tiotalet stenar (jämfört med Jav som har murat resten = drygt 1000 st). Underbart!
Hjärtväggen som går från kortsida till kortsida är också på god väg mot färdigställande. Nu är det mest småfix kvar innan syllen ska läggas på plats och bjälklaget kan slängas upp. Det värsta är att motivationen för att fixa det där sista inte på långa vägar är på topp just nu. Vi vill ju bara vara färdiga ändå! Det kommer att göra oss gott att byta arbetsuppgifter och gå från murbruk och betong till trä och spikpistol :).
Bildbombar er lite för att kompensera för bristen på detaljerad beskrivning av arbetet. Håll till godo!

Det går inte att beskriva hur ledigt och obekymrat Jav hoppar runt på muren som på sina ställen är tre meter hög! Själv vill jag helst åla fram :). Undrar ibland vem som kommer att vilja lägga tegel på vårt tak?

Lägger de sista varven på plats!

De senaste veckorna har även bjudit på en del nöjen! En molnfri julinatt passade Jav och jag på att se The Soundtrack Of Our Lives på Trästocksfestivalen. Härligt!

Batterierna har också laddats under en snabbvisit i Umeå. Utsikt från vårt rum på 13:e våningen på Scandic Plaza :).

En del leveranser har vi också hunnit med. Lastbilen med isolering hade svårt att ta sig fram på holmen.

Och vad gjorde vi utan Fredde när lastpall på lastpall anländer och ska lastas av?? Tusen tack för hjälpen!

Murning pågår 3 meter över marken. Då får en tallgren fungera som avlastningsyta, där ligger långpasset :).

Och så här ser det ut när jag murar på samma höjd. Allt nödvändigt inom räckhåll! Jag vill inte så gärna behöva sträcka mig ha ha.

Låter oftast bli att titta ner. Här ett försök att visa hur högt det egentligen är!